Svåra frågor

SVÅRA FRÅGOR

Den viktigaste frågan i biskopsvalet är inte kommunreformen. Det är alldeles klart att kyrkan måste lösa frågor som gäller kyrkans förvaltning, och att vi behöver de bästa krafterna för denna process är också klart. Det är inte en fråga som biskopen ensam KAN eller SKALL försöka lösa, han skall givetvis vara centralt med.

Den viktiagste frågan är heller inte frågan om kvinnliga präster. Vår kyrka har fattat beslut i frågan år 1986 och detta beslut gäller. Samtidigt med beslutet godkändes också en kläm som ger dem som inte kunde följa beslutet (teologiskt) rätten att verka inom kyrkan, en viljeyttring som biskop Heikkas arbetsgrupp nu vill undergräva.

Jag tror att alla frågor i princip kan lösas, om VILJA finns. 98% av församlingarna säger att vi klarar oss. I endast 1-2% av församlingarna finns problem. I stället för att försöka tvinga fram tvångslösningar också där församlingarna säger att det fungerar, bör biskoparna ta en närmare titt på de församlingar där det finns problem. Övertramp bör beivras, om det - som man påstår - handlar om diskriminering.

Samtidigt tror jag att det är en ren KATASTROF för kyrkan om man går in för att röka ut dem som har den syn som vår kyrka haft i många hundra år! Den kan inte över en natt, eller ens under några år bli illegitim.

Det finns vägar vidare, utan att låta denna fråga splittra vår kyrka. De som är i minoritet bör i intressekonflikter vara beredda att väja till förmån för majoritetens syn.

DET VÄRSTA - som kyrkan KAN UNDVIKA om man vill - är att GRÄLA. Det finns vägar framåt också om man ser olika på denna punkt.

Detta skall jag återkomma till.

Jag tror också att det är viktigt att ställa sig frågan: är denna fråga faktiskt den viktigaste frågan för mig, viktigare än frågan vad som kyrkan förkunnar och står för, viktigare än den andliga förnyelse som vårt folk nu verkligen behöver.

Tidsandan eller Guds Ord, detta är för mig det centrala, och tidsandan hotar oss alla på så många sätt. Man får lätt orätta värderingar, man söker acceptans och godkännande av sådana som inte bryr sig om kyrkan.

I ett upprop för en "förnyelserörelse" (www.tulkaakaikki.net) har man ett recept för kyrkans framtid. Jag tror att detta koncept leder till att kyrkan faller ihop som ett korthus. Framtiden finns i stället hos HERREN.

Är detta verkligen ett kristet koncept? Jag tror inte det, men se efter själv!

Jag tror att det finns en ANNAN VÄG. Läs vad jag tänker om "en annan väg".

Henrik