Henriks kommentarer

27 mars 2008

"Dop i den evangelisk-lutherska kyrkan"

En person som inte har prästrättigheter i någon av dessa kyrkor, kan inte förrätta dop i den evangelisk-lutherska kyrkan eller ansluta medlemmar till kyrkans församlingar. Detta gäller bl.a. de personer som har fått sin prästvigning inom den svenska Missionsprovinsen.

Så heter det bl.a i biskoparnas uttalande om dopet.

Jag funderar på detta med "dop i den evangelisk-lutherska kyrkan eller ansluta medlemmar till kyrkans församlingar".

På något sätt låter det som om kyrkan skulle döpa sina medlemmar. Men det kan ju inte vara fallet!

Dopet är ett dop, och teologiskt tycker jag det är svårt att avvisa ett döpande av t.ex. Missionsprovinsens präster. Däremot blir upptagning i kyrkans gemenskap och medlemskapet i bestämd församling aktuella frågor.

Jag säger heller inte att denna utveckling är önskvärd. Jag frågar mig endast om den går att stoppa?

För det finns som känt bestämda orsaker.

Lutherstiftelsens dopverksamhet kan inte bli ngt större praktiskt problem för kyrkan. Om de skulle döpa t.ex. 200 personer under året, hur stor del är det av alla döpta? I ingen händelse finns det risk för någon verklig "konkurrens".

Vad säger Ni?

Henrik

2 kommentarer:

  • Ett litet förydligande, kanske:

    "...döpa sina egna medlemmar..." i det föregående. Jag avsåg med detta uttryck att kyrkan på något sätt betraktar personer som "sina" innan dopet har skett.

    Om man ser det från en annan synvinkel, tar kyrkan ställning till dopet rent teologiskt (är det ett rätt dop) och besluter sedan om upptagande i kyrkans (församlingens) gemenskap.

    Henrik

    Av Blogger Henrik Perret, Klockan torsdag, mars 27, 2008 6:17:00 em  

  • Det är framförallt två frågor som jag inte förstår.

    För det första sägs det väl inget om ett dop icke giltigt i den lutherka bekännelseskrifterna när det gäller andra samfund.

    "Dopet är ingenting annat än Guds ord med vatten enligt hans instiftelses ordning eller, såsom Paulus säger, "ett bad i kraft av ordet" - Schmalkadiska artiklarna, Om dopet

    Rätta mig gärna om jag har fel..

    Biskoparna verkar inte säga ett tydligt ja eller nej om det dop som har förättats av Missionsprovinsens präster är giltiga eller inte. Det börjar likna en parodi. Lutherska biskopar börjar beskylla lutherska präster att deras förättade dop inte är giltiga.

    För andra är det tragiskt (i viss mån kanske komiskt?) att kyrkan verkar inte vilja ta emot människor som vill ANSLUTA sig till kyrkan. Tänkt om det vore lika mycket väsen och skriverier för varje person som GICK UR kyrkan.

    I tidningen Kotimaa i artikeln "Piispat sanoutuvat irti Missionprovinsenin pappien ja Suokonaution kasteista" finns följande ord "Seurakuntalaisia kohtaan on väärin, jos heistä tulee papin omavaltaisten kokeilujen kohteita, toteaa piispainkokouksen sihteeri Jari Jolkkonen." Översatt till svenska säger alltså biskopsmötets sekreterare att "Det är fel emot församlingsmedlemmarna, om de blir utsätta föremål av egenmäktiga försök". (egen översättning för dem som föredrar svenska)

    Det målas upp en bild att det är Lutherstiftelsens präster som är de svarta fåren fastän de har döpt barnen (i enlighet med missionsbefallingen) efter en förfrågan av föräldrarna. Vari ligger prästernas egenmäktiga försök? På vilket sätt är föräldrar offer? Jo, det mår dåligt av uppmärksamheten vilket är självklart, men inte p.g.a prästernas egenmäktighet utan att människor har blivit allt mer distansierat sig från Biblens budskap om mission är och vilken betydelse dopet har.

    Av Anonymous Anonym, Klockan torsdag, mars 27, 2008 6:58:00 em  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]



<< Startsida