Henriks kommentarer

02 juli 2008

"Utan att närmare känna till...vill vi..."

I dagens Hbl finns en insändare skriven av präster och ungdomsledare, som ger uttryck för en stil som blivit allt vanligare.

Utan att närmare känna till ifrågavarande händelse vill vi betona att skrämseltaktik eller att till varje pris övertyga de unga om ett visst synsätts riktighet inte hör till konfirmandundervisningen.

Utan att närmare känna till...vill vi dock.

Så är det nuförtiden. Nog är en del frimodiga.

Hur skulle det vara att först ta reda på, och sedan skriva??

Det finns också en del annat skrivet där just man just spinner vidare på tråden om föreställningen om vad som kanske eventuellt måhända kunde tänkas ha skett (eventuellt)...

Kanske var detta litet syrligt, ursäkta i såfall. Den underliggande, allvarligt avsedda uppmaningen är att inte föra vidare det bråte av rykten och misstolkningar som florerar visavi händelsen, som vederbörande inte närmare känner till.

Skulle det gälla en enda sak, vore det en "arbetsolycka" (undertecknarna skriver säkert med goda avsikter).

Men när detta blivit vana, att inte veta, inte läsa, inte ta reda på, inte höra andra parten också, då måste man ibland sucka.

Även under semestern.

Henrik

6 kommentarer:

  • Hej, det ligger inte riktigt i tiden att analysera påstådda skandaler lugnt och sakligt. Följden blir i allmänhet en uppsjö av indignation och agitation, som ofta riktar sig mot andra än de direkt inblandade. Då behöver vi också diplomaterna, som har i uppgift att lugna ner de upprörda stämningarna för att minimera mindre trevliga biverkningar av det som skett. Dagens insändare och dess skribenter bör nog ses som diplomatkåren som rycker ut. De behövs nog också.

    Av Blogger Esa Killström, Klockan onsdag, juli 02, 2008 11:17:00 em  

  • Kan inte hålla med det som Esa säger. De som skrivit dagens insändare gör exakt som Henrik beskriver. De uttrycker sig dessutom på ett sådant sätt så åtminstone jag fick den uppfattningen att för dem är det samhällets uppfattning som är viktig, inte Bibelns.

    Av Anonymous Anonym, Klockan onsdag, juli 02, 2008 11:44:00 em  

  • Tack för era kommentarer!

    Men, hm, Esa, är de verkligen diplomater?

    De vill säkert väl, men de fångar upp en tråd som bygger på några av de vanföreställningar som rör sig.

    Som Maria säger inger nog deras "idealskriftskola" bekymmer. Skall inte skriftskolan ge just det specifikt kristna svaret? En annan sak är ju hur detta framställs. Just nu sprids uppfattningar om tvångsinmatning, att tvinga unga att omfatta en åsikt osv. Ett svar är mera än en åsikt. Särskilt det kristna svaret, klumpigt uttryck kanske, men detta är missionsbefallningens "lära dem att hålla (bevara) allt vad jag har befallt er.."

    Man kan dra olika slutsatser. Men kan vi avstå från kravet att man ska sätta sig in i, ta reda få, fråga sig fram till fakta?

    Jag ser nog en (berättigad) oro i dessa diskussioner för skriftskolans ställning. Skribenterna har säkert detta för ögonen.

    Men frågan är vad som skadar skriftskolan? Att sprida sådant som inte överensstämmer med verkligheten och sedan i tolkningar förfasa sig och föra detta vidare?

    Eller att skriftskolan blir litet tal om ansvar för varandra, om ekologi och att leva med naturen, men inte något om Jesus, inte om frälsningen?

    I en av kommentarer (inte de ovannämnda prästernas och ungdomsledarnas) läste jag att konfirmanderna också fick lära sig hur man skulle komma till helvetet...

    Men jag var själv med vid ett tillfälle på lägret när min amerikanske vän Ben Martin talade om hur man inte behöver gå förlorad eller frukta helvetet, utan får tro på Jesus, som räddar oss.

    Henrik

    Av Blogger Henrik Perret, Klockan torsdag, juli 03, 2008 9:12:00 fm  

  • Nu har jag det uppfattningen att vi talar förbi varandra. Du fokuserar på kärnan, en skriftskola, som föranlett en svallande debatt på bl.a. insändarsidorna. För egen del ser jag kringeffekterna, den upprörda debatten, som ett problem i sig. Den omtalade insändaren borde enligt min uppfattning ses som ett sakligt och lämpligt försök att hantera det perifera problemet.

    Vad skriftskolan beträffar borde man göra skillnad på innehåll och metoder. Det är solklart att innehållet skall bestå av det kristna svaret, men metodfrågorna skall man kunna diskutera.

    Av Blogger Esa Killström, Klockan torsdag, juli 03, 2008 10:13:00 fm  

  • Skulle vara intressant med en diskussion där det skulle göras seriösa försök att definiera vad skriban är tänkt att åstadkomma.
    1. Föra ungdomarna till tro på Jesus?
    2. Bibringa dem allmän kunskap om vad kristen tro är?
    3. Göra det kyrkolagen föreskriver ska göras med döpta medlemmar av kyrkan när de uppnår viss ålder?


    Jag minns med glädje de skriftskolläger jag fick hålla tillsammans med Liljendal församling. Där var målsättningen sådan att jag kunde bejaka den.
    Klara kristna svar på de frågor som ställdes, undervisning i enlighet med Guds Ord, och en klar målsättning att göra vad som kunde göras för att föra ungdomarna till tro. Så tack, Håkan D, för det, om du råkar läsa det här!

    Ingmar R

    Av Anonymous Anonym, Klockan torsdag, juli 03, 2008 1:09:00 em  

  • "...men metodfrågorna ska man kunna diskutera."

    Det är väl alla eniga om.

    Tack Ingmar, för dina viktiga frågor. För målet med allt som kyrkan gör ska vara i direkt relation till Pauli motto i 1 Kor. 9 "..för att vinna".

    That's what it's all about!

    Henrik

    Av Blogger Henrik Perret, Klockan torsdag, juli 03, 2008 2:57:00 em  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]



<< Startsida