Olika syn?
Idag fick jag höra att orsaken till olika uppfattningar om kvinnliga präster inte gäller ämbetssynen, utan kvinnosynen. Detta skall biskop Björkstrand enligt uppgift ha sagt idag.
Jag skulle vara mycket intresserad av att veta hur vår kvinnosyn skiljer sig från hans/andra förespråkares. Jag hoppas biskopen svarar på den frågan.
Mitt intryck är nog att det inte gäller kvinnosyn, utan bibelsyn och sannolikt trots allt också ämbetsteologin. Jag har på känn att det - åtminstone i många fall - handlar om en syn där ämbetet inte är konstituerande och givet, instiftat, och till vilket kyrkan skall söka, kalla och insätta lämpliga personer (av vilka bara en "lämplighet" är att det gäller män), utan i stället är funktionalistiskt, det är en funktion som fylls av lämpligheter, av vilka utbildningen har en central plats.
En annan sak, som säkert förenar oss i olikheterna i synsätt, är att prästämbetet blivit en solists uppgift. Vi har helt tappat bort NT:s rikedom på tjänster och uppgifter (och nu talar jag alltså om nådegåvor, om tjänster enligt 1 Kor. 12 och 14, Rom 12, 1 Petr. 4, Ef. 4 m.fl.).
Framtidens melodi, förlåt mig nu, men ännu en gång: delat ledarskap, ungt ledarskap, lekmän med centrala uppgifter, ansvar och möjligheter. Prästen är herde, han är församlingens tjänare. Och församlingen består av människor.
Jag tror också att framtidens melodi kommer att vara "tältmakarpräster", församlingar och gudstjänstgemenskaper där pastorn inte kanske kan vara anställd, åtminstone på heltid, utan som Paulus, livnära sig på "tältmakeriet".
Men god teologi behövs alltid.
Henrik
Jag skulle vara mycket intresserad av att veta hur vår kvinnosyn skiljer sig från hans/andra förespråkares. Jag hoppas biskopen svarar på den frågan.
Mitt intryck är nog att det inte gäller kvinnosyn, utan bibelsyn och sannolikt trots allt också ämbetsteologin. Jag har på känn att det - åtminstone i många fall - handlar om en syn där ämbetet inte är konstituerande och givet, instiftat, och till vilket kyrkan skall söka, kalla och insätta lämpliga personer (av vilka bara en "lämplighet" är att det gäller män), utan i stället är funktionalistiskt, det är en funktion som fylls av lämpligheter, av vilka utbildningen har en central plats.
En annan sak, som säkert förenar oss i olikheterna i synsätt, är att prästämbetet blivit en solists uppgift. Vi har helt tappat bort NT:s rikedom på tjänster och uppgifter (och nu talar jag alltså om nådegåvor, om tjänster enligt 1 Kor. 12 och 14, Rom 12, 1 Petr. 4, Ef. 4 m.fl.).
Framtidens melodi, förlåt mig nu, men ännu en gång: delat ledarskap, ungt ledarskap, lekmän med centrala uppgifter, ansvar och möjligheter. Prästen är herde, han är församlingens tjänare. Och församlingen består av människor.
Jag tror också att framtidens melodi kommer att vara "tältmakarpräster", församlingar och gudstjänstgemenskaper där pastorn inte kanske kan vara anställd, åtminstone på heltid, utan som Paulus, livnära sig på "tältmakeriet".
Men god teologi behövs alltid.
Henrik
upplagd av Henrik Perret
21:37
2 kommentarer:
Det är lätt att känna igen resonemanget från Sverige, där förespråkarna för kvinnliga präster ofta hävdar att det handlar om kvinnosyn, trots att så inte alls är fallet för den som är av motsatt uppfattning.
Detta är förstås en tacksam argumentationsteknik, eftersom den genast placerar motparten i ett underläge. I synnerhet i dessa tider då feminismens vindar blåser starka.
Det är svårt att få till en konstruktiv diskussion om den ena partens synsätt stämplas som diskriminerande och bakåtsträvande. Den som ödmjukt och ärligt lyssnar på den andres argument kan inte på fullt allvar påstå att det enbart är en fråga om kvinnosyn.
Av
Anonym, Klockan
torsdag, augusti 30, 2007 9:49:00 fm
Självklart kan han inte svara på frågan. Det är frågan om tom retorik inför den okunniga, feministiskt uppfostrade och indoktrinerade allmänheten. Avsikten är att stämpla de "inkorrekt" tänkande och agerande som patriarkaliskt funtade. Termen "kvinnosyn" är ju den knapp som skall utlösa det feministiska raseriet mot patriarkalismen, d.v.s. i sista hand mot den falska föreställningen om "Gud Fader som råder över människorna" (så kvinnoprästen K. Vinterhed). Fråga inte efter någon förklaring. Spelet fungerar inte på det viset.
Jag tänker ibland på klarsyntheten hos en stor svensk humanist, som en gång använde uttrycket "feminism och allmän dumhet". Det finns en koppling där.
Av
Anonym, Klockan
torsdag, augusti 30, 2007 2:12:00 em
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida