Henriks kommentarer

02 december 2007

Det är Advent!

Idag är det nytt kyrkoår. Det vet alla som läser denna blogg, men för många finländare är det okänt.

Denna helg ordnas sexhibition. Igår kväll visades i TV ett program som hette "Läpijuttu", och det rörde sig mest kring nedre delen av människan...

Man kan sucka över det postkristna Finland. Man kan moralisera, fast man inte har någon orsak. Tron är inte var mans, eller för undvikande av missförstånd: all men do not have faith.

I en intervju med den skottske professorn och filosofen Callum Brown läste jag att ett av felen med kyrkan i Skottland (Kirk förresten) är att den inte har något rekryteringssystem.

Innan vi suckar över avkristningen, inklusive det faktum att inte ens Jesu namn och person längre skall respekteras, måste vi se över rekryteringssystemet.

Vi har väl inte på allvar tänkt på detta - folk har ju "ramlat in" genom dörren, men nu när de väller ut, är det inte dags??

För att man skall gå till kyrkan, och gå i kyrkan, måste där finnas något som man vill ha.

Därför; Välsignad är Han som kommer i Herrens namn! Hosianna, Davids son! Herre, hjälp, Herre fräls!


God advent!

Henrik

upplagd av Henrik Perret 11:04

6 kommentarer:

  • "Vi måste se över rekryteringssystemet"
    Rekrytering till vad?

    Till medlemmar i fokkkyrkan?
    Det avser du knappast, folk för ju fortfarande allmänt sina barn till det de betraktar som en namngivningsceremoni, barnet blir inskrivet som medlem i kyrkan, och rekryteringen har fungerat.

    Till medlemmar i Kristi sanna kyrka?
    Där finns det nog anledning att se över både ett och annat. Kanske först av allt definitionen på vem som är en kristen! Så länge kyrkans företrädare (inte alla, men alltför många) säger att den som är en döpt medlem av folkkyrkan också är en kristen, lär det nog vara problem med rekryteringen till Kristi sanna kyrka. Varför skulle man leva trons liv, eller tro överhuvudtaget, om man får höra att man är kristen ändå?
    För att inte tala om den förvirring vi får, när det enligt vad som sägs i kyrkan tydligen finns icketroende kristna, troende kristna, kristna som avfallit utan att nånsin ha varit troende, och kristna som genom uppsökande verksamhet ska återföras till en tro de aldrig omfattat...
    Tillbaka till Skriften! Rekrytering genom evangeliets maning till omvändelse och tro! "De som tog emot honom gav han rätt att bli Guds barn!"

    Eller kanske vi kan tänka på rekrytering till ledaruppgifter i folkkyrkan? Det är ju från de posterna som avfallet nu sprids och understöds i kyrkan! Då borde det väl vara skäl att se över också den delen av rekryteringen!
    Varifrån har vi fått den tanken att man skulle kunna universitetsutbilda sig till andlig ledare?
    Därmed inte sagt att inte en universitetsubildad skulle kunna bli en god andlig ledare, men inte är det i så fall TF som gjort honom till det!
    Jag vill erinra om vad Luther skriver i sitt herdabrev till de böhmiska bröderna 1523: "Ni ska fritt utvälja bland eder den eller dem som ni anser vara värdiga och dugliga till tjänsten, varefter de äldste bland er ska lägga händerna på dem, och sålunda stadfästa dem i tjänsten och överlämna dem till församlingen. Och allena på detta sätt ska ni skaffa er herdar och biskopar".
    Det var en rekryteringsmetod som vi kanske kunde ta under nytt övervägande? Kanske de herdar vi då finge inte alltid var lika höglärda som de vi har i dag, men eventuellt kunde man vinna i fråga om gudsfruktan och respekt för Ordet, vinna mer än man nu förlorar på liberallärdomen.

    Av Anonymous Anonym, Klockan måndag, december 03, 2007 5:32:00 em  

  • Hej, kanske har jag formulerat mig otydligt. Tyngdpunkten är inte att vinna människor för sekulariseringen, den är överhuvudtaget ingen målsättning!

    Men inte vill vi väl säga att FELK ska sluta med göra ngt kristet? Det är väl tvärtom det kyrkan (evl.fi) äntligen borde börja göra!

    Som jag tidigare sagt kan situationen vara mycket brokig - mest intresserad är jag inte av institutionen-systemet, utan av att varje människa får höra Guds Ord rent och klart och finner en kristen gemenskap.

    Spänningen bruden - skökan lever vi nog med, det gör i en mening alla kyrkor, och kanske (tyvärr) särskilt de stora "folkkyrkorna".

    Mina ord om rekryteringssystemet (detta ord var ju ett "lånord") var att säga att kyrkan nästan ingenting gör, men väntar sig ändå att kyrkan skall överleva.

    En annan fråga är ju att en man inte vill att det sekulariserade ska överleva. Och även det faktum att vi lever i en postkonstantisk tid - folkkyrkornas tid är förbi, det gamla är förgånget, se något nytt har kommit.

    FELK:s framtid hänger på vad HERREN tänker om kyrkan. Den dag HERREN säger att Han flyttar ljusstaken, är det förbi på allvar.

    mvh Henrik

    Tack för kommentarer

    Av Blogger Henrik Perret, Klockan tisdag, december 04, 2007 7:59:00 em  

  • Egentligen uttryckte du dig inte alls otydligt, det var nog mer jag som var ute o provocerade litet lätt! :)
    Har man följt din blogg ett tag vet man nog hur du tänker i den här frågan...

    Alltnog, det jag avser är att om FELK ska "börja göra något kristet" (och nog görs det ju en hel del kristet ute i enskilda församlingar)då är klara definitioner i frågorna om vem som är en kristen, hur man blir frälst, och hur ett fungerande ledarskap i församlingarna formas väldigt viktiga! Annars är risken stor att budskapen är så dubbla och tredubbla att inget till slut går fram.
    Jag har också frågetecken inför hur detta ska kunna ske inom ramen för nuvarande strukturer. För länge sedan läste jag en artikel där författaren beskrev hur de flesta kyrkor i dag består av en liten kärna troende kristna, som omges av en ljum periferi, som dels suger ut alla krafter ur kärnan med sina krav på religiös/social service, dels aktivt motarbetar biblisk förkunnelse och bibliskt evangelisationsarbete.
    Där det ser ut så kommer den troende kärnan aldrig att nå ut till dem som finns utanför den ljumma periferin.

    Frågan blir då om det är rätt och värdigt att gå med på detta? Att gå med i producent-konsumentsystemet?
    Att ge andlig konstgjord andning i det oändliga åt mänskor som inte har en tanke på att omvända sig och följa Jesus? Medan det finns mänskor som aldrig fått en ärlig chans att ta ställning till Jesus?
    Ska kärnan verkligen låta sig stängas inne i strukturen? Och hur bryter den sig ut? Här tror jag att de ovan efterlysta klara definitionerna spelar en avgörande roll!

    Evangeliet har en "take it or leave it"-karaktär, som vi är alltför försiktiga att framhålla idag.
    Är det kvantitet Herren vill ha, eller är det kvalitet? Själv provocerade och utmanade han till den grad, att det vid ett tillfälle gick så att alla gick sin väg, klagande att detta var ett hårt tal...

    Jag gör inte anspråk på att ha svar, men frågorna är verkliga, och vi behöver var och en söka svar på dem!

    Jag är glad över det du skriver i din kommentar. Vi ser lika på väldigt många saker. Att kyrkan lyckas göra väldigt litet av väldigt stora resurser är uppenbart. Att hon inte kommer att göra den totala omorientering som skulle behövas i fråga om metoder och målsättningar är lika uppenbart. Alltför många befallningshavare har rekryterats från den ljumma periferin - resultatet av en demokrati där Herren inte tillfrågas. Guds hus har blivit Folkets hus för länge sedan.

    Vad gör kärnan av troende i FELK? Hur prioriterar den? Det är den frågan som kan föra Guds Rikes arbete framåt i Finland, som jag tror.
    Frågan om kyrkan i stort är jag rädd att redan är besvarad.

    Av Anonymous Anonym, Klockan tisdag, december 04, 2007 8:58:00 em  

  • Hej ännu!

    Jag arbetar inte primärt med strukturerna, om jag ska vänta på goda strukturer i en kyrka dit ca 83% hör, får jag nog vänta tills andra "väntare" tar vid.

    I stället ska man fråga - tycker jag - kan evangeliet rent och klart förkunnas, är folkkyrkan längre någon predikstol? Jag tror att den är det, och det väsentliga är då vad som sägs, förkunnas.

    Det finns säkert också andra predikstolar, dvs sammanhang, för att uttrycka mig mycket enkelt och pragmatiskt, där Guds Ord förkunnas.

    "Gud har rikedomar att ge åt alla som åkallar Honom."

    I sin kontext betyder det både "judar och greker", men i förlängningen alla judar och greker (hedningar) som åkallar Honom.

    Det är det vi ska koncentrera oss på tycker jag. Jag skriver öppet att tiden förändras, och det går fortare än man tror.

    Den kyrka som förföljer sina troende medlemmar, kan inte göra anspråk på att vara ute i Kristi ärende (åtminstone inte på den punkten). Men efter konventikelplakatet och annat bedrövligt i kyrkans historia kom väckelsens eldar.

    Må vi därför be Gud om en Andens väckelse nu.

    mvh Henrik

    Av Blogger Henrik Perret, Klockan tisdag, december 04, 2007 9:39:00 em  

  • "I stället ska man fråga - tycker jag - kan evangeliet rent och klart förkunnas, är folkkyrkan längre någon predikstol? Jag tror att den är det, och det väsentliga är då vad som sägs, förkunnas"

    Ja och amen! Det är inget tvivel om den saken! Frågan är bara vad som förkunnas från den predikstolen - och vad som får förkunnas. Så länge ett klart budskap om omvändelse och tro får predikas, och blir predikat, så länge är predikstolen till välsignelse. Men inte en sekund längre!
    Enklare vore det för gemene man om "predikstolen" vore mer enhetlig, men i dagsläget får vi tacka Gud för varje enskild församlingspredikstol som finns, där Ordet blir klart förkunnat. Och vi får be om fler.


    Såvitt jag förstår tänker vi i princip ganska lika, vi säger bara saker med litet olika ord, och lyfter fram litet olika sidor av saken...
    och det är ju som sagts ofta mörkast före gryningen.
    På tal om gryning, ta till dig ordet från Ordspr. 4:18!

    Av Anonymous Anonym, Klockan tisdag, december 04, 2007 11:49:00 em  

  • Hej och tack för alla kommentarer!
    Här har man försökt fira självständigheten och samtalet går vidare. Bra!

    Ärkebiskopen frågade mig i våras vad jag tycker att nu borde göras. Jag svarade då att jag tror att det bara är Gud som nu kan rädda oss.

    Månne inte ärkebiskopen instämmer, även om vi kanske föreställer oss olika saker när vi väntar på Svaret. Vi blir väl båda överraskade om vi får se den dagen.

    En sak tror jag dock är säker: Är vi trolösa - han förblir trofast, ty han kan inte förneka sig själv.
    2 Tim. 2:13

    Det hänger nog samman med Ordet. "Att förneka sig själv" är nämligen det att förneka Guds Ord.

    Men vad, hur och när vet Gud allena!
    Jag hoppas jag själv (och alla andra med) får vara föremål för Guds "behandling".

    Henrik

    Av Blogger Henrik Perret, Klockan torsdag, december 06, 2007 11:33:00 em  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]



<< Startsida