WYSIWYG
WYSIWYG är ett ord som för en del människor är rena rama abrakadabran. Abrakadabra har fått betydelsen av nonsens, vilket är fallet här, men används också som en magisk formel t.ex. av trollkonstnärer. För att lösa upp detta mystiska begrepp konstaterar jag att abrakadabra sannolikt har en mera seriös historia, det härleds ur det arameiska abra kedabra: "jag skapar genom mina ord".
Men hur är det då med rubrikens WYSIWYG? För den som känner datorer är begreppet bekant: WHAT YOU SEE IS WHAT YOU GET.
What You See Is What You Get - det är denna betydelse jag vill påminna om idag.
Det kyrkliga läget är idag ganska låst. Men trenderna är redan synliga:
- en större polarisering
- kyrkan förlorar medlemmar
- kyrkan förlorar också sina trogna och troende medlemmar i högre grad
- ökat antal prästvigning genom "extraordinärt förfarande"
- en kraftigt ökande verksamhet inom kyrkan som inte är "under kyrkan", dvs biskoparnas och kyrkliga myndigheters jurisdiktion
Denna utveckling, som redan syns, är vad vi kommer att få i högre grad. What You See Is What You Get.
Är det detta som vi vill - eller finns det några vägar till en gemenskap med rum för olika profileringar, som skulle leda till att käbblet skulle avta, och att en och var i stället för antiteser skulle syssla mera med teser..?
Den kristna förkunnelsen måste alltid vara "polemisk" i en mening, den måste alltid både hävda sanningen och avvisa lögnen.. Men det är enligt min mening inte meningsfullt att så stor del av tiden och energin i ett kort människoliv skall gå till att debattera.
I dagens läge hoppas jag att det inte skulle heta icke rum. Förhoppningen gäller bara det som kunde kallas nytestamentlig kristendom. Det övriga får gärna drabbas av ett "icke rum".
Ser vi olika på detta inom kyrkan, vilket vi tyvärr gör, är det bättre att profileringar blir möjliga, så att var och en kan ägna sitt liv åt att förkunna Kristi evangelium, och inte fastna i ständiga motsättningar.
1960-talet ser ut att komma tillbaka.
WYSIWYG. Det vi nu redan ser, kommer vi att få. Det som sås idag, skördas i morgon.
Är det skäl att ompröva policyn?
Detta är en allvarlig fråga.
Och det vemodiga är att alla är överens om vikten av frågan, men anser att den gäller "de andra".
Henrik
Men hur är det då med rubrikens WYSIWYG? För den som känner datorer är begreppet bekant: WHAT YOU SEE IS WHAT YOU GET.
What You See Is What You Get - det är denna betydelse jag vill påminna om idag.
Det kyrkliga läget är idag ganska låst. Men trenderna är redan synliga:
- en större polarisering
- kyrkan förlorar medlemmar
- kyrkan förlorar också sina trogna och troende medlemmar i högre grad
- ökat antal prästvigning genom "extraordinärt förfarande"
- en kraftigt ökande verksamhet inom kyrkan som inte är "under kyrkan", dvs biskoparnas och kyrkliga myndigheters jurisdiktion
Denna utveckling, som redan syns, är vad vi kommer att få i högre grad. What You See Is What You Get.
Är det detta som vi vill - eller finns det några vägar till en gemenskap med rum för olika profileringar, som skulle leda till att käbblet skulle avta, och att en och var i stället för antiteser skulle syssla mera med teser..?
Den kristna förkunnelsen måste alltid vara "polemisk" i en mening, den måste alltid både hävda sanningen och avvisa lögnen.. Men det är enligt min mening inte meningsfullt att så stor del av tiden och energin i ett kort människoliv skall gå till att debattera.
I dagens läge hoppas jag att det inte skulle heta icke rum. Förhoppningen gäller bara det som kunde kallas nytestamentlig kristendom. Det övriga får gärna drabbas av ett "icke rum".
Ser vi olika på detta inom kyrkan, vilket vi tyvärr gör, är det bättre att profileringar blir möjliga, så att var och en kan ägna sitt liv åt att förkunna Kristi evangelium, och inte fastna i ständiga motsättningar.
1960-talet ser ut att komma tillbaka.
WYSIWYG. Det vi nu redan ser, kommer vi att få. Det som sås idag, skördas i morgon.
Är det skäl att ompröva policyn?
Detta är en allvarlig fråga.
Och det vemodiga är att alla är överens om vikten av frågan, men anser att den gäller "de andra".
Henrik
upplagd av Henrik Perret
08:20
2 kommentarer:
Hallå igen, broder Henrik!
Jag undrar i min okunnighet, vad är "prästvigning genom extraordinärt förfarande" för något?
Förr i tiden kunde t ex hemvändande missionärer få dispens, och bli prästvigda fast de inte hade den formella teologutbildningen, vad jag kan minnas, men jag trodde de möjligheterna var borta nu?
Sen är det väl så, att det under hela den kristna kyrkans historia har varit så, att en viss del av arbetsinsatsen gått åt till trons försvar. Detta är ingen meningslös sysselsättning, vad jag kan förstå, tvärtom är försvaret en oumbärlig del i all krigföring - och i krig befinner vi oss.
Redan apostlarna såg ju detta att "försvara och befästa evangelium" som en viktig del av sitt arbete!
Hur mycket blir annars kvar, om allt som inte kan kallas nytestamentlig kristendom skulle drabbas av "icke rum"? Det frågtes blott...
Kul poäng, det där med abra kedabra! Det är just Guds skapande ord vi behöver, och mindre av "abada kedabra"- "jag dödar genom mina ord".
"Skulle då Gud ha sagt" är de mest dödande ord som någonsin uttalats på denna jord...verkligen en kraftig besvärjelse i ondskans tjänst!
Av
Anonym, Klockan
onsdag, januari 09, 2008 1:32:00 em
Hej, med "extraordinära omständigheter" menar jag t.ex. prästvigning inom Missionsprovinsen, i någon annan kyrka (på gr av att vederbörande inte får prästvigning här osv).
Det är det enda jag nu kommenterar för att inte bloggen skall bli en diskussion enbart mellan Dig och mig.
mvh Henrik
P.S. Tacksam för dina många fina tankar. Men vill vara litet försiktig så att ev. andra skribenters lust att skriva inte kvävs.
Av
Henrik Perret, Klockan
torsdag, januari 10, 2008 11:59:00 em
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida