Förbryllande toner
På tidningen Kotimaas hemsida finns en intervju med ärkebiskopen av York, John Sentamu. Han säger i en intervju att Lambeth-konferensens (de anglikanske kyrkornas konferens) viktigaste budskap skulle sammanfattas i detta:
låt oss förbinda oss vid FN:s målsättning för detta årtusende.
FN definierade åtta målsättningar för millenieskiftet: att utrota den djupaste fattigdomen, hungern, barndödligheten och bekämpa aids, barndödlighet och malaria m.fl., att satsa på utbildning, jämlikhet och en hållbar miljöutveckling.
Det är ju inget förbryllande i att i princip säga så. Frågan är bara om det är kyrkornas viktigaste budskap just i vår tid.
Hela evighetsperspektivet är borta!
Läs också Per Beskows Under strecket i dagens Svenska Dagbladet:
Anglikanska kyrkan vid skiljeväg
http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_1547337.svd
Vår värld upplever nu allvarstider. Nu någonsin behövs kyrkornas viktigaste ärende: evangeliet om Jesus Kristus.
Sången om Kristus skall aldrig få tystna, aldrig få dö på vår jord.
På välrdsmissionskonferensen i Jerusalem, var det inte i början av 1920-talet (kanske 1924) sade man:
Kristus är vårt mål.
Kristus är vårt motiv.
Vi kan inte ge något mera
och vi må inte ge något mindre.
Henrik
låt oss förbinda oss vid FN:s målsättning för detta årtusende.
FN definierade åtta målsättningar för millenieskiftet: att utrota den djupaste fattigdomen, hungern, barndödligheten och bekämpa aids, barndödlighet och malaria m.fl., att satsa på utbildning, jämlikhet och en hållbar miljöutveckling.
Det är ju inget förbryllande i att i princip säga så. Frågan är bara om det är kyrkornas viktigaste budskap just i vår tid.
Hela evighetsperspektivet är borta!
Läs också Per Beskows Under strecket i dagens Svenska Dagbladet:
Anglikanska kyrkan vid skiljeväg
http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_1547337.svd
Vår värld upplever nu allvarstider. Nu någonsin behövs kyrkornas viktigaste ärende: evangeliet om Jesus Kristus.
Sången om Kristus skall aldrig få tystna, aldrig få dö på vår jord.
På välrdsmissionskonferensen i Jerusalem, var det inte i början av 1920-talet (kanske 1924) sade man:
Kristus är vårt mål.
Kristus är vårt motiv.
Vi kan inte ge något mera
och vi må inte ge något mindre.
Henrik
upplagd av Henrik Perret
22:00
1 kommentarer:
Läste artikeln du länkar till. Mycket bra sammanfattning både av situationen inom AK, och vad som lett fram till den.
Kan vi lära oss något av detta?
Vid första anblicken kan det ju se ut som att detta visar, att alla försök att hålla ihop utan att ha exakt samma lärouppfattningar är dömda att misslyckas.
Jag blev dock att fundera över vad som egentligen har varit kittet, den sammanhållande kraften, i den världsvida anglikanska kyrkan, och då ser det nog ut som om det varit mer världsliga än andliga faktorer som hållit ihop det bygget.
Då är vi hemma på vår egen gata. Är det inte just den vägen vi i Finland nu också är inne på, vad det gäller folkkyrkan? Att hålla ihop den med andra medel än att "av hjärtats fasta föresats hålla oss till Herren"?
Sist och slutligen har det väl ändå visat sig, att i förföljelse- och motgångstider är det Jesus, och de kristnas personliga tro och lydnad till Honom, och därpå grundade inbördes kärlek, som kan hålla ihop församlingen.
Inte som en prydligt organiserad samfundsbyggnad, kanske, men som en de heligas gemenskap!
När vi inte lyckas rymmas tillsammans i organisationen kan vi ändå fortfarande rymmas i organismen...
Av
Anonym, Klockan
torsdag, augusti 14, 2008 8:24:00 fm
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida