Försvara och förmana era präster!
Det talas mycket i NT om hur den som av Gud och av församlingen har kallats att vara lärare och herde skall ta sin kallelse på allvar. Man kan t.ex. sammanfatta de olika förmaningarna med orden i Apg. 20:28:
Ge akt på er själva och på hela den hjord som den helige Ande har satt er som ledare över, till att vara herdar i Guds församling som han har köpt med sitt eget blod.
Också många andra ord - inte som herrar, utan som herdar.
Men vi har också i NT ett beroendeförhållande mellan församlingens herdar och församlingen.
Paulus ber att församlingens skall be för honom, be för hans förkunnelse, be för hans svårigheter osv. Han uppmanar församlingen att rätt uppskatta dem som arbetar bland er och som är era ledare i Herren och förmanar er. (1 Tess. 5:12)
En herde ska vårda den hjord som har anförtrotts honom ( 1 Petr. 5). Men församlingen skall också "rätt uppskatta" sina herdar och lärare, de skall tänka på dem, se hur de slutade sin levnad och efterfölja deras tro (Hebr. 13:7).
Jag tror att det är viktigt i vår tid med ett sunt beroendeförhållande mellan församlingens medlemmar och deras herde. Det är viktigt att församlingen också förmanar sina herdar, att de prövar det som sägs, att man i församlingen kan dela livets mångahanda.
Men jag tror också att det är viktigt att församlingen försvarar sina herdar, präster. Församlingen har kallat sin präst, och församlingens medlemmarr skall också behålla den dimensionen i prästens kall och verksamhet. Det innebär båda att vid behov förmana, men också att försvara.
Ge nu akt på vad som händer herdarna i vår kyrka. Försvara inte det som är ont och fel. Men slå vakt, särskilt bönevakt, om dem som är rätta herdar (med det menas inte fullkomlighet...!) och träd upp till deras försvar om de blir utsatta.
Jag tror att en av de viktigaste frågorna i församlingen (och kyrkan) är en sund omsorgsgemenskap mellan församlingens medlemmar, och också mellan församlingens medlemmar och deras herde.
Jag har mycket tänkt på ett ord, som talar om Jesus och hans lärjungar i Mark. 14:27.
Det står skrivet: Jag skall slå herden, och fåren skall skingras.
Ibland har jag undrat om det bara gäller Överherden (Jesus) och hans lärjungar, eller om det också är en andlig lag, ett handlingsmönster när den onde vill komma åt församlingen.
Henrik
Ge akt på er själva och på hela den hjord som den helige Ande har satt er som ledare över, till att vara herdar i Guds församling som han har köpt med sitt eget blod.
Också många andra ord - inte som herrar, utan som herdar.
Men vi har också i NT ett beroendeförhållande mellan församlingens herdar och församlingen.
Paulus ber att församlingens skall be för honom, be för hans förkunnelse, be för hans svårigheter osv. Han uppmanar församlingen att rätt uppskatta dem som arbetar bland er och som är era ledare i Herren och förmanar er. (1 Tess. 5:12)
En herde ska vårda den hjord som har anförtrotts honom ( 1 Petr. 5). Men församlingen skall också "rätt uppskatta" sina herdar och lärare, de skall tänka på dem, se hur de slutade sin levnad och efterfölja deras tro (Hebr. 13:7).
Jag tror att det är viktigt i vår tid med ett sunt beroendeförhållande mellan församlingens medlemmar och deras herde. Det är viktigt att församlingen också förmanar sina herdar, att de prövar det som sägs, att man i församlingen kan dela livets mångahanda.
Men jag tror också att det är viktigt att församlingen försvarar sina herdar, präster. Församlingen har kallat sin präst, och församlingens medlemmarr skall också behålla den dimensionen i prästens kall och verksamhet. Det innebär båda att vid behov förmana, men också att försvara.
Ge nu akt på vad som händer herdarna i vår kyrka. Försvara inte det som är ont och fel. Men slå vakt, särskilt bönevakt, om dem som är rätta herdar (med det menas inte fullkomlighet...!) och träd upp till deras försvar om de blir utsatta.
Jag tror att en av de viktigaste frågorna i församlingen (och kyrkan) är en sund omsorgsgemenskap mellan församlingens medlemmar, och också mellan församlingens medlemmar och deras herde.
Jag har mycket tänkt på ett ord, som talar om Jesus och hans lärjungar i Mark. 14:27.
Det står skrivet: Jag skall slå herden, och fåren skall skingras.
Ibland har jag undrat om det bara gäller Överherden (Jesus) och hans lärjungar, eller om det också är en andlig lag, ett handlingsmönster när den onde vill komma åt församlingen.
Henrik
upplagd av Henrik Perret
23:02
2 kommentarer:
Guds Frid, säkert finns det en del levande kristi lemmar kvar i evl.fis´
församlingar men de flesta hederligt döpta har jag erfarit att idag tillhör den onde i centrala trosfrågor såsom exempelvis gällande Jesu och apostlarnas äktenskapslära vilken med GT:s:lära innefattad är enhetlig. Vi kan i den frågan gå sextio år tillbaka när det hände att man i evl.fis som i kvinnoprästfrågan idag övergav den Helige Guds lära. Samma sak hände med "orenhet" = masturbation redan på 1700-talet bland gemene folkkyrklig praxis. Så käre Henrik: vi har varit på drift i ett "lutherskt" spökskepp redan många hundra år. Visserligen har Gud haft sina trogna just och också här innefattande de som haft en levande frigörande och missionerande tro hemma och utomlands.
Som f d kyrkoherde misstänker jag också simoni bland "du och bäste bror"-gänget som orsak till att endel läromässigt enligt Kristi lära packar sin kappsäck och lämnar sin post på ett sjunkande "Lutherskt" spökskepp. Frid över alla Jesu Kristi kallade utvalda och utkorade överallt i världen.Amen. Skrivare Ulrik Fagerholm.
Av
Anonym, Klockan
torsdag, augusti 21, 2008 10:35:00 em
Du har en mycket god uppmaning i din rubrik! Problemet är, att man idag ofta förmanar dem som skulle försvaras och vice versa.
Det känns aningen onaturligt när fåren biter herden...
Ingmar R
Av
Anonym, Klockan
fredag, augusti 22, 2008 9:37:00 em
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida