Kyrkan får inte använda polisiär makt
Finska Evangelieföreningens tidning Sanansaattaja har i sitt senaste nr (47/2008) en intressant analys av prof. Antti Laatos och Tapani Ihalainens bok JUlkisoikeudellinen yhteisö vai Kristuksen kirkko (Fonticulus ry 2008).
Den är läsvärd och innehåller mycket intressant material.
En av de intressanta artiklarna i boken är prof. Hans-Olof Kvists granskning av kyrkan, statsreligion, statskyrka, och en religionslös stat.
Han skriver bla:
Kyrkan får inte tvinga någon att tro eller till kyrkans ordning med hjälp av polismyndigheterna, och den får aldrig motsätta sig eller straffa villoläror eller gudsförnekare med annat än med Ordets förkunnelse."
På finska: "Kirkko ei saa pakottaa ketään uskoon tai kirkolliseen järjestykseen poliisivoimalla eikä se saa koskaan vastustaa ja rangaista harhaoppeja ja jumalanpilkkaajia muulla kuin Sanan saarnalla."
Aktuella ord.
Boken är i sin helhet mycket läsvärd, även om man inte till alla delar instämmer i författarnas slutsatser.
VI har fått ett felspår i vår kyrka, som vi så snabbt som möjligt bör komma bort ifrån.
Henrik
Den är läsvärd och innehåller mycket intressant material.
En av de intressanta artiklarna i boken är prof. Hans-Olof Kvists granskning av kyrkan, statsreligion, statskyrka, och en religionslös stat.
Han skriver bla:
Kyrkan får inte tvinga någon att tro eller till kyrkans ordning med hjälp av polismyndigheterna, och den får aldrig motsätta sig eller straffa villoläror eller gudsförnekare med annat än med Ordets förkunnelse."
På finska: "Kirkko ei saa pakottaa ketään uskoon tai kirkolliseen järjestykseen poliisivoimalla eikä se saa koskaan vastustaa ja rangaista harhaoppeja ja jumalanpilkkaajia muulla kuin Sanan saarnalla."
Aktuella ord.
Boken är i sin helhet mycket läsvärd, även om man inte till alla delar instämmer i författarnas slutsatser.
VI har fått ett felspår i vår kyrka, som vi så snabbt som möjligt bör komma bort ifrån.
Henrik
1 kommentarer:
Jag antar att du med "felspår" avser moderniteten med att slita inomkyrkliga tvister i allmän rätt.
Den tills vidare teoretiska möjligheten att skydda religionsutövningen mot yttre störningar torde ingen ha någonting att invända emot.
Man kan ju undra var det här avsedda stickspåret i så fall börjar och vart man bleve tvungen att backa.
Med tanke på den historiska utvecklingen i de nordiska systerkyrkorna framstår 1571 som ett tänkbart årtal. Det vi upplever nu ter sig som en naturlig utveckling av vad som skrevs i Laurentius Petris kyrkoordning.
Detta som en spontan kommentar. Får se om jag ändrar uppfattning när jag läst boken du refererar till.
Av Esa Killström, Klockan söndag, november 30, 2008 6:52:00 em
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida