Till hög till låg till rik till arm...
Carl-Erik Sahlberg, känd för verksamheten i St:a Klara kyrka i Stockholm, säger något mycket tänkvärt i intervjun som Ulf Ekman (på Livets Ords hemsida) spelat in.
Sahlberg säger:
Den kyrka som vill nå de höga i samhället, når varken de höga eller de låga,
men den kyrka som vill nå de låga i samhället, når både de låga och de höga.
Det är ju precis det som Jesus säger. Han talar om evangelium för de små (se t.ex. Matt. 11). Det säger Paulus också: inte många visa och kloka, inte många av förnäm släkt...
Jag har som präst många gånger märkt hur personer, som kunde klassificeras som tillhörande de högre skikten i samhället, hyser en djup respekt för t.ex. Frälsningsarméns arbete. Samma sak har vi märkt med Veikko Hursti, som arbetade land “gatans människor”, men som fick uppmärksamhet och erkännande av rikets högsta ledning.
Men hur är det när kyrkan sitter vid bjudningar och tillställningar med maktens människor – det ska vi göra när vi blir bjudna – hur långt har det fört ur evangeliets synvinkel?
Ett svar är: man kan aldrig veta. Det skriver jag under, och jag föraktar inte detta att kyrkans biskopar och präster och andra medlemmar knyter kontakter med hög och låg.
Men Nya testamentet har en speciell kärlek till “de små”, som i världens ögon kanske är obetydligare, men som i Guds ögon är höga och rika.
Inför Gud är vi alla lika, “...är vi allihopa”.
Jag tror vi har något att lära oss här.
Henrik
Sahlberg säger:
Den kyrka som vill nå de höga i samhället, når varken de höga eller de låga,
men den kyrka som vill nå de låga i samhället, når både de låga och de höga.
Det är ju precis det som Jesus säger. Han talar om evangelium för de små (se t.ex. Matt. 11). Det säger Paulus också: inte många visa och kloka, inte många av förnäm släkt...
Jag har som präst många gånger märkt hur personer, som kunde klassificeras som tillhörande de högre skikten i samhället, hyser en djup respekt för t.ex. Frälsningsarméns arbete. Samma sak har vi märkt med Veikko Hursti, som arbetade land “gatans människor”, men som fick uppmärksamhet och erkännande av rikets högsta ledning.
Men hur är det när kyrkan sitter vid bjudningar och tillställningar med maktens människor – det ska vi göra när vi blir bjudna – hur långt har det fört ur evangeliets synvinkel?
Ett svar är: man kan aldrig veta. Det skriver jag under, och jag föraktar inte detta att kyrkans biskopar och präster och andra medlemmar knyter kontakter med hög och låg.
Men Nya testamentet har en speciell kärlek till “de små”, som i världens ögon kanske är obetydligare, men som i Guds ögon är höga och rika.
Inför Gud är vi alla lika, “...är vi allihopa”.
Jag tror vi har något att lära oss här.
Henrik
1 kommentarer:
Henrik!
Intressant det där med att först nå "de låga". Det(kyrkliga)sammanhang jag är med i är inte på något sätt "speciellt". Men med vårt enkla arbete bland förortsbarn och polare har vi sett hur församlingen "har fått" en riksdagskvinna, en kommunpolitiker och en entreprenör som når det omkring liggande samhället .............
(Alltid intressanta (finska)kommentarer på Din blogg som berör!)
Mellansvensken
Av Anonym, Klockan lördag, februari 28, 2009 11:15:00 em
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida