Fem bröd och två fiskar
Talade för en tid sedan med en mycket känd akademiker, en mycket aktad internationell forskare, doktor naturligtvis, professor sedan länge, många doktorander, föreläsare i olika internationella sammanhang.
Han konstaterade dock att han fått höra att han inte uppfyller vetenskapliga kriterier, är en person som inte är i själslig balans osv. Han bojkottas ofta i lärda sammanhang.
Varför i all världen?
Svar: han är troende, och han är en forskare som vågar – när sanningen kräver det – gå motströms.
Han berättade att han har ca 200 vetenskapliga publikationer – kanske alla inte är så toppenbra, sade han anspråkslöst – och jag tror att jag dock vågar säga att jag har ett hum om vad vetenskap är och känner den vetenskapliga processen.
Någon dag senare talade jag med en annan högt utbildad akademiker, en docent inom en annan disciplin, ett annat ämnesområde.
Han sade: det är nu bara så att vi får gå vidare, vi är sådana där “fem-bröd-och-två-fiskar-människor. “
När Jesus lyfte blicken och såg att mycket folk kom till honom, sade han till Filippus: "Var skall vi köpa bröd så att dessa får något att äta?" 6 Det sade han för att pröva honom, ty själv visste han vad han skulle göra. 7 Filippus svarade: "Bröd för två hundra denarer räcker inte för att alla skall få ett stycke var." 8 En annan av hans lärjungar, Andreas, Simon Petrus bror, sade till honom: 9 "Här är en pojke som har fem kornbröd och två fiskar. Men vad förslår det till så många?" 10 Jesus sade: "Låt folket slå sig ner" - det var gott om gräs på det stället - och de slog sig ner. Det var omkring fem tusen män. 11 Jesus tog bröden, tackade Gud och delade ut till dem som var där, likaså av fiskarna, så mycket de ville ha. 12 När de var mätta sade han till sina lärjungar: "Samla ihop de stycken som har blivit över, så att inget blir förstört."
Joh. 6:5-12
Jag skäms inte för att erkänna att jag älskar denna text! För övrigt också därför att det står “det var gott om gräs på det stället” - sådant finns inte i apokryfiska evangelier..!
Men:
"Här är en pojke som har fem kornbröd och två fiskar. Men vad förslår det till så många?"
Vilket fantastiskt ord! Här har vi hela kristendomens hemlighet i två satser!
Det är de fem bröden och de två fiskarna som är svaret på världens stora behov. Det är en underlig lag i Guds rike. Inte många av förnämlig släkt, var är de visa – och många andra ord såger samma sak. De är inte de som har, som ger, utan de som inte har, det är de som ger.
Nu är ingen av dessa mina vänner i en mening “fem-bröds-och-två-fiskars-människor”. De är två representanter för kristna, högt utbildade akademiker, men som blir ett problem för sådana som t.ex. Richard Dawkins och hans ideologiska vänner. Dessa försöker förklara att de kristna är obildade, och att “kristendomen är som tron på julgubben, något man växer ifrån när man blir vuxen och vet mera.” Ja så skriver Dawkins i The God Delusion.
Men McGrath frågar enkelt (i boken The Dawkins Delusion): hur många personer med hög akademisk bildning känner Dawkins som i vuxen ålder börjat tro på julgubben (-tomten)?
När professorerna Tapio Puolimatka och Matti Leisola (prof. i bioprocessteknik vid Tekniska Högskolan, läste nu på Wikipedia att också han – liksom filosfoen och pedagogikprofessorn Puolimatka har fått huuhaa-priset av Skepsis rf) härom veckan medverkade vid ett diskussionstillfälle i Nyslott (troligen med anledning av Darwins jubileumsår) hade de svårt att få någon ateist eller evolutionist att ställa upp...
Det finns en välsignad stämpel över kristna, de är och förblir människor med fem bröd och två fiskar även om de har hög akademisk bildning. Men det är detta som Gud välsignar. Människor och forskare, som får ovett över sig, som kategoriseras och katalogiseras men inte bemöts. När agumenten tryter börjar man sätta etiketter på folk.
Nu skall inte detta fattas så att man måste tro på just vad dessa två forskare säger, eller de två som jag hänvisade till i början. Låt tankens frihet råda!
Detta samma fenomen kan märkas inom teologin. Man kan påstå nästan vad som helst utan klar argumentation, men den som har “fel åsikt” har mycket svårare att göra sig hörd.
De två personer, som jag inledde med att hänvisa till, ingen av dem för övrigt teologer, kan uppmuntra oss att stå fram för Kristus och för sanningen också om det blåser motvind. Och också om vi tycker att vi är som den lilla pojken i texten med bara fem bröd och två fiskar, när behoven är så mycket större!
Därmed inte sagt, att motvind är målet, men ofta är det nog ett villkor för en kristen. Från något håll blåser det nog alltid motvind.
Men av fem bröd och två fiskar kan Jesus ännu idag mätta de stora skarorna, och mindre grupper också.
Henrik
Han konstaterade dock att han fått höra att han inte uppfyller vetenskapliga kriterier, är en person som inte är i själslig balans osv. Han bojkottas ofta i lärda sammanhang.
Varför i all världen?
Svar: han är troende, och han är en forskare som vågar – när sanningen kräver det – gå motströms.
Han berättade att han har ca 200 vetenskapliga publikationer – kanske alla inte är så toppenbra, sade han anspråkslöst – och jag tror att jag dock vågar säga att jag har ett hum om vad vetenskap är och känner den vetenskapliga processen.
Någon dag senare talade jag med en annan högt utbildad akademiker, en docent inom en annan disciplin, ett annat ämnesområde.
Han sade: det är nu bara så att vi får gå vidare, vi är sådana där “fem-bröd-och-två-fiskar-människor. “
När Jesus lyfte blicken och såg att mycket folk kom till honom, sade han till Filippus: "Var skall vi köpa bröd så att dessa får något att äta?" 6 Det sade han för att pröva honom, ty själv visste han vad han skulle göra. 7 Filippus svarade: "Bröd för två hundra denarer räcker inte för att alla skall få ett stycke var." 8 En annan av hans lärjungar, Andreas, Simon Petrus bror, sade till honom: 9 "Här är en pojke som har fem kornbröd och två fiskar. Men vad förslår det till så många?" 10 Jesus sade: "Låt folket slå sig ner" - det var gott om gräs på det stället - och de slog sig ner. Det var omkring fem tusen män. 11 Jesus tog bröden, tackade Gud och delade ut till dem som var där, likaså av fiskarna, så mycket de ville ha. 12 När de var mätta sade han till sina lärjungar: "Samla ihop de stycken som har blivit över, så att inget blir förstört."
Joh. 6:5-12
Jag skäms inte för att erkänna att jag älskar denna text! För övrigt också därför att det står “det var gott om gräs på det stället” - sådant finns inte i apokryfiska evangelier..!
Men:
"Här är en pojke som har fem kornbröd och två fiskar. Men vad förslår det till så många?"
Vilket fantastiskt ord! Här har vi hela kristendomens hemlighet i två satser!
Det är de fem bröden och de två fiskarna som är svaret på världens stora behov. Det är en underlig lag i Guds rike. Inte många av förnämlig släkt, var är de visa – och många andra ord såger samma sak. De är inte de som har, som ger, utan de som inte har, det är de som ger.
Nu är ingen av dessa mina vänner i en mening “fem-bröds-och-två-fiskars-människor”. De är två representanter för kristna, högt utbildade akademiker, men som blir ett problem för sådana som t.ex. Richard Dawkins och hans ideologiska vänner. Dessa försöker förklara att de kristna är obildade, och att “kristendomen är som tron på julgubben, något man växer ifrån när man blir vuxen och vet mera.” Ja så skriver Dawkins i The God Delusion.
Men McGrath frågar enkelt (i boken The Dawkins Delusion): hur många personer med hög akademisk bildning känner Dawkins som i vuxen ålder börjat tro på julgubben (-tomten)?
När professorerna Tapio Puolimatka och Matti Leisola (prof. i bioprocessteknik vid Tekniska Högskolan, läste nu på Wikipedia att också han – liksom filosfoen och pedagogikprofessorn Puolimatka har fått huuhaa-priset av Skepsis rf) härom veckan medverkade vid ett diskussionstillfälle i Nyslott (troligen med anledning av Darwins jubileumsår) hade de svårt att få någon ateist eller evolutionist att ställa upp...
Det finns en välsignad stämpel över kristna, de är och förblir människor med fem bröd och två fiskar även om de har hög akademisk bildning. Men det är detta som Gud välsignar. Människor och forskare, som får ovett över sig, som kategoriseras och katalogiseras men inte bemöts. När agumenten tryter börjar man sätta etiketter på folk.
Nu skall inte detta fattas så att man måste tro på just vad dessa två forskare säger, eller de två som jag hänvisade till i början. Låt tankens frihet råda!
Detta samma fenomen kan märkas inom teologin. Man kan påstå nästan vad som helst utan klar argumentation, men den som har “fel åsikt” har mycket svårare att göra sig hörd.
De två personer, som jag inledde med att hänvisa till, ingen av dem för övrigt teologer, kan uppmuntra oss att stå fram för Kristus och för sanningen också om det blåser motvind. Och också om vi tycker att vi är som den lilla pojken i texten med bara fem bröd och två fiskar, när behoven är så mycket större!
Därmed inte sagt, att motvind är målet, men ofta är det nog ett villkor för en kristen. Från något håll blåser det nog alltid motvind.
Men av fem bröd och två fiskar kan Jesus ännu idag mätta de stora skarorna, och mindre grupper också.
Henrik
4 kommentarer:
En orsak till att det ibland är svårt att få folk att t.ex. ställa upp på offentliga debatter med kreationister är att det upplevs som rätt meningslöst slöseri med tid. Kreationisterna och deras anhängare (vilka är få, speciellt bland vetenskapsmän, enstaka undantag kan man förstås hitta). låter sig inte övertygas och de flesta andra behöver inte övertygas, således finns det mera meningsfulla sätt att spendera sin tid och energi. För övrigt bemöttes Puolimatkas ideer i en kommentar till en tidigare blogg. Men denna kommentar har inte bemötts :-)
DS
Av Anonym, Klockan onsdag, februari 18, 2009 9:38:00 fm
Inte bemöter jag alls alla kommentarer här, inte ens dem som jag kunde bemöta. Ibland kommenterar jag, men jag vill inte ha sista ordet, också andra åsikter får finnas och jag behöver inte upprepa.
Läs boken Usko, tiede ja evoluutio av Puolimatka, där finns både en öppenhet för att diskutera och en seriös uppgörelse med hela den diskussion som förts.
När prof Puolimatka refererade en ateists åsikter i Helsingin sanomat gav detta upphov till en väldig debatt.
Prof. Leisola kan man inte avfärda som en som svävar i dessa frågor; han har sysslat med seriös forskning (bl.a av bakterier mm) och har en vederhäftig forskning bakom sig. Man kan gärna bemöta hans inlägg.
Summa summarum kan man säga att bilden tecknas ofta felaktig: det är ju evolutionisterna som egentligen har en "enklare tro" än t.ex. kreationister; dessa senare anser att livet är så mycket mera komplext än vad som lätt avfärdas med "trosbekännelsen" evolution.
Leisola tror på en evolution, liksom Puolimatka. Men de tror bara att en mikroevolution är möjlig. Det finns inte ett enda resultat där man inom naturvetenskapen kunnat verifiera en makroevolution med t.ex. två mutationer.
Däremot känner man ju mycket väl till organismers förmåga att anpassa sig till förändrade omständigheter.
Men säg gärna var det finns en seriös redogörelse t.ex. av ngn naturvetare, fysiker, medicinare el. dyl. som har påvisat detta.
Att det på alla sidor om strecket finns moraliska aspekter på forskningen är däremot sorgligt men sant. Man är beredd att "rikta" (milt sagt) resultatet för att vara politiskt korrekt, eller för att komma med tillräckligt nya resultat (för att t.ex. motivera ett stort stipendium - det räcker inte alltid för känslan att svara "vi vet inte, fortfarande inte").
Men denna diskussion skall föras av naturvetare. Det märkliga är att det är svårt att få folk att ställa upp.
Teologer, filosofer och andra kan ochskall diskutera den principiella grunden för sanning och moral, ärlighet osv. När Puolimatka har debatterat själva fundamentet, bl.a vetenskapsbegreppet, vetandet osv har detta lett till en våldsam opposition.
I slutet av april ordnar STI en postgraduate utbildning där också Tapio Puolimatka medverkar som föreläsare. De som tvivlar på hans teser och på hans beredvillighet att lyssna och diskutera andra modeller är välkomna för att se vad det hela går ut på.
Hoppas dessa, kanske litet onödigt långrandiga rader kan ge ngt intryck av hur jag tänker.
Fortfarande får andra tänka annorlunda.
tack för din kommentar
mvh Henrik
Av Henrik Perret, Klockan onsdag, februari 18, 2009 11:54:00 em
Litet förtydligande (förhoppningsvis):
Leisola har alltså studera bakterier, bl.a därför att de förökar sig snabbt, en del var tionde minut. Det betyder knappt 25000 generationer på 10 år.
Han har åstadkommit mutationer, han har följt med och sett hur de kan anpassa sig osv, men han hävdar att de klarar bara en mutation, om det är två mutationer leder detta till undergång.
Och: efter alla dessa försök och experiment så landar i faktum: bakterierna är bakterier, virus är virus.
Jag har en kopia av en föreläsning, men bara till en del.
Alltså: upp till bevis!
Det är legitimt att säga att man tror på en evolution, att försöka förklara tillvaron med dess komplexa verkligheter utifrån en evolutionistisk syn . Men trots allt måste man då erkänna att det handlar om tro, en teori utifrån bestämda förutsättningar.
Den diskussionen får för mig gärna fortsätta. Ödmjukhet inför sanningsfrågan, tydlighet i vad man vet och inte vet, ständigt prövande i vilken teori som bäst förklarar och öppnar verkligheten: JA!
Henrik
Av Henrik Perret, Klockan torsdag, februari 19, 2009 12:04:00 fm
Tack, Henrik, för Ditt klara ställningstagande: "Denna diskussion skall föras av naturvetare". Då faller invändningarna i första kommentaren! Argumenterar man med Bibeln (inom biologin, väl att märka!) eller forskar för att bevisa att den har rätt, då har ateisterna rätt i att man inte är seriös. Men jag har inte intrycket att detta stämmer på någon av dem Du nämner.
Av Anonym, Klockan torsdag, februari 19, 2009 9:00:00 fm
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida