Grodkokssyndromet
Det har sagts, vet inte om det stämmer, har aldrig prövat :-), att om en sätter en groda i hett vatten så hoppar den bort.
Om man däremot sätter en groda i kallt eller ljumt vatten och värmer upp det långsamt, så dör grodan.
Om det stämmer skall jag låta vara osagt (kanske ngn som vet kan verifiera detta?), men det är en talande bild av en taktik som fungerar. En plötslig förändring möter alltid reaktioner - en aktion föder en reaktion - men en långsam uppmjukning kan vara förödande.
Nu säger man på auktoritativt håll att den pågående diskussionen om välsignelse av samkönade par skall föras långsamt, nu är vi inte i debatt- eller diskussionsskedet, nu skall vi lyssna (vem ska då för övrigt få säga något om alla skall lyssna??).
Om avsikten är - vilket säkert åtminstone är fallet - att man seriöst vill sätta sig in i frågan, är det ju berättigat med att allsidigt få ta del av åsikter och synpunkter innan man avger ett betänkande eller motsvarande.
Men en fråga som så tydligt berörs i BIbeln, skall man avvisa genast från början. Kyrkan kan inte, om den vill kalla sig kristen, gå emot Bibelns klara ord.
Jag är rädd för att grodkokssyndromet kommer in här, precis som var fallet med en annan fråga. När man diskuterar tillräckligt länge, och när framför allt det klassiskt kristna tystas, och uppmanas lyssna, förändras attityderna så småningom. Det som vore otänkbart för 20 år sedan är nu den allmänna opinionen.
Till semnariet hade främst kallats teologer som förespråkar välsignelse av samkönade par. Jag skulle tro att inte ens 30%, inledarna hade en klassisk kristen syn.
Jag hoppas att kyrkans trogna medlemmar ser vad som nu håller på att ske. Frågan kommer, och frågan kommer att leda till att man föreslår godkännande, eventuellt med något slags modifikation. Vi är helt vilse nu!
Att det finns mycket att säga om hur man skall bemöta homosexuella är en annan, och en viktig fråga. Den kristna kyrkan skall vara den sista av avvisa människor. Men det är ingen hjälp för någon heterosexuell eller homosexuell att få licens till ett liv utanför Guds välsignelse. Det är inte de heterosexuella som skall avgöra detta.
Låt oss öppna BIbeln, och knäppa händerna!
HEnrik
Om man däremot sätter en groda i kallt eller ljumt vatten och värmer upp det långsamt, så dör grodan.
Om det stämmer skall jag låta vara osagt (kanske ngn som vet kan verifiera detta?), men det är en talande bild av en taktik som fungerar. En plötslig förändring möter alltid reaktioner - en aktion föder en reaktion - men en långsam uppmjukning kan vara förödande.
Nu säger man på auktoritativt håll att den pågående diskussionen om välsignelse av samkönade par skall föras långsamt, nu är vi inte i debatt- eller diskussionsskedet, nu skall vi lyssna (vem ska då för övrigt få säga något om alla skall lyssna??).
Om avsikten är - vilket säkert åtminstone är fallet - att man seriöst vill sätta sig in i frågan, är det ju berättigat med att allsidigt få ta del av åsikter och synpunkter innan man avger ett betänkande eller motsvarande.
Men en fråga som så tydligt berörs i BIbeln, skall man avvisa genast från början. Kyrkan kan inte, om den vill kalla sig kristen, gå emot Bibelns klara ord.
Jag är rädd för att grodkokssyndromet kommer in här, precis som var fallet med en annan fråga. När man diskuterar tillräckligt länge, och när framför allt det klassiskt kristna tystas, och uppmanas lyssna, förändras attityderna så småningom. Det som vore otänkbart för 20 år sedan är nu den allmänna opinionen.
Till semnariet hade främst kallats teologer som förespråkar välsignelse av samkönade par. Jag skulle tro att inte ens 30%, inledarna hade en klassisk kristen syn.
Jag hoppas att kyrkans trogna medlemmar ser vad som nu håller på att ske. Frågan kommer, och frågan kommer att leda till att man föreslår godkännande, eventuellt med något slags modifikation. Vi är helt vilse nu!
Att det finns mycket att säga om hur man skall bemöta homosexuella är en annan, och en viktig fråga. Den kristna kyrkan skall vara den sista av avvisa människor. Men det är ingen hjälp för någon heterosexuell eller homosexuell att få licens till ett liv utanför Guds välsignelse. Det är inte de heterosexuella som skall avgöra detta.
Låt oss öppna BIbeln, och knäppa händerna!
HEnrik
upplagd av Henrik Perret
13:30
6 kommentarer:
Hej
Jag reagerade också på detta (då jag läste föreläsningarna från seminariet), att man gjorde sken av att närma sig frågan öppet och sakligt, MEN man uteslöt genast en möjlig tolkning av det som Bibeln säger om homosexualitet: Att det faktiskt skulle kunna betyda exakt det som står där.
En annan sak som slog mej var att ju mindre beståndsdelar man plockar Bibeln i desto lättare är det att ifrågasätta de olika delarna. Bibeln är en helhet, tycker jag. I fråga om äktenskap och parförhållande är hela Bibelns budskap mycket tydligt.
För övrigt är grodkokningsbilden mycket talande om det som sker i vår kyrka nu!
Gerd
Av
Anonym, Klockan
lördag, januari 27, 2007 3:48:00 em
Så är det! Gäller alla tre stycken...
Henrik
Av
Henrik Perret, Klockan
lördag, januari 27, 2007 5:51:00 em
Hej!
Du har säkert rätt i att vi inte ska gå in i någon diskussion om huruvida homosexualitet är ont eller inte. Bibeln är klar på den punkten. Diskussioner med sådana som inte vill ge Bibeln den plats den bör ha i en kristens liv kan leda oss bort från det som är vår uppgift i Guds rike, och göra oss förvirrade så vi får svårt att höra vår Herres röst. Läs gärna Crisis in the Anglican Communion: on the election of Gene Robinson www.leannepayne.com/newsletters/
2003/2003FallTextEdition.pdf
Men om man har detta sinnelag blir det en mycket tung böra att bära om ingen rör "ett finger för att lätta den". Luk 11:46
I dagens text från Jesaja talar Gud om vilken fasta han vill ha: Lossa orättfärdiga bojor, lös okets band, släpp de förtryckta fria, bryt sönder alla ok. Jes 58:6
Finns det hjälp för en homosexuell som i dag önskar bli fri från sin synd? Jag frågar det lika mycket av mig själv och andra kristna som av dig. Hur ska vi möta en medmänniska som dignar under synden?
Du har säkert rätt i det du skriver sist. Ja, vi ska öppna Bibeln och knäppa händerna! Och sedan inte bara lyssna till vad vår gode Herde säger men också lyda honom. Kanske i någon sorts gemenskap för just dessa systrar och bröder. Vi vet alla vad det är att vara en syndare. Och var hjälpen finns. Kan vi på något sätt agera mera tydligt också när det gäller att bära en del av deras börda? Tills de vågar öppna för det ljus de behöver för att se den enda plats där bördan kan lämnas, vid Jesu kors.
Med vänlig hälsning Eva Hietanen
Av
Anonym, Klockan
söndag, februari 18, 2007 7:51:00 em
Hej Eva! Om du läser mina andra inlägg (man kan inte skriva allt i ett inlägg) ser du att jag nog tycker att man skall SVARA på en klar fråga och alltså inte locka in en fin medmänniska på en väg som inte har Guds välsignelse. Om och när vi tror att Gud är god, tror vi också att Guds vilja är god. För alla människor.
Däremot vill jag säga att den kristna gemenskapen skall vara den FÖRSTA att välkomna såväl människor med homosexuell läggning som också alla andra människor som behöver GEMENSKAP, behöver bli accepterade som de är.
Det är inte samma sak som att säga JA till allt som vi människor gör, mig inbegripen.
Jag tror att den kristna församlingen måste vara INKLUSIV i attityder, och EXKLUSIV i sitt budskap. Vi ser detta tydligt i Jesu person, t.ex. i Joh. 4, så varsamt Jesus behandlar henne, och så klart Han tar avstånd från hennes heterosexuella livsstil...
Han vann ju hennes förtroende!
Tack, Eva, för din kommentar!
Henrik
Av
Henrik Perret, Klockan
söndag, februari 18, 2007 8:59:00 em
Hej ännu!
Det finns ju faktiskt en organisation, kanske flera, som speciellt arbetar med de frågeställningar som en homosexuell person kämpar med:
se www.aslan.fi
Men i grunden tycker jag att man inte skall sätta etiketter på människor och placera oss i olika grupper beroende på vad vi kämpat med. Av 1 Kor. 6 ser vi att församlingen i Korint bestod av många som kämpat med också detta, liksom med andra frågor.
Bara som ett kort tillägg till det föregående
H
Av
Henrik Perret, Klockan
söndag, februari 18, 2007 9:04:00 em
Hej!
Är också oroad över "grodkokssyndromet" och den lealösa liberalismen som svämmar över alla bräddar och är så oändligt tolerant att allt är tillåtet. Vad är nästa steg om kyrkan nu går in för att välsigna "könsneutrala förhållanden"? Välsignelse av månggifte? Välsignelse av någon som lever ihop med ett djur? Välsignelse av pedofili? Men så undrar jag också var jag, som är för kvinnliga präster, men uttalat emot välsignelse av homosexuella relationer, egentligen passar in i dagens kyrka, där "sången om Kristus" håller på att tystna.
Bekymrad anonym.
Av
Anonym, Klockan
tisdag, februari 20, 2007 2:49:00 em
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida