Tacksamhet och förundran

Har tagit del av de sena nyheterna om resultatet i kyrkomötesvalet och stiftsfullmäktige.

Tackar ödmjukt alla som har gett mig fortsatt förtroende. Jag erkänner att det känns bra på ett sätt, just nu när jag har fått sparkar från höger och vänster, med förtroende. Vi står inför de största frågorna inom kyrkan på länge, låt vara att de teologiskt sett är en fortsättning på en process som börjat för länge sedan.

Jag ber och hoppas att vi kan vara till välsignelse och uppbyggelse för vår kyrka och vårt stift.

Samtidigt förvånar det mig mycket att vännen och brodern Göran Stenlund, som ställt sig till förfogande, blev utan mandat och detta kanske delvis på grund av en kampanj mot honom (?)

Jag är lika förvånad över att broder Bo Göran inte kom in, det är ju möjligt att han bara hade en eller två röster färre än Helene och att hans jämföresletal därmed sjönk under mitt.

Förundran över bådas "öde".

I stiftsmötesvalet gick det ur in synvinkel bra: Stig-Olof Fernström, Max-Olav Lassila, Tove Monnberg, Torsten Sandell, Hans Snellman, Gun-Maj Näse, Kristian Sjöbacka m.fl., väckelserörelserna är representerade vilket känns bra.

Också det valet innehöll frågetecken, men så är det med val.

Nu hoppas jag bara att Gud får göra något nytt med och i vår kyrka!

"Icke genom någon människas styrka eller kraft skall det ske, utan genom min Ande, säger HERREN Sebaot." Sak. 4:6


Henrik