Josefs vittnesbörd
Jag har tänkt litet mera på det där med jungfrufödelsen. Någon tyckte sig se en "näsvis" ton i det jag skrev.
Det var nog faktiskt inte avsikten, försökte också signalera det med positiva ord om kuopiobiskopen.
Men när Lukas i sin prolog skriver om hur han forskat, kollat berättelserna med dem som var med den första tiden, besökt platserna osv med en bestämd avsikt:
Många har sammanställt en skildring av de händelser som har fått sin uppfyllelse ibland oss, enligt vad de som redan från början var ögonvittnen och ordets tjänare, har meddelat oss. Sedan jag noga efterforskat allt från början, har jag beslutat att i rätt ordning skriva ner det för dig, ädle Teofilus, för att du skall veta hur tillförlitlig den undervisning är som du har fått.
Om Lukas inte skriver tillförlitligt i kapitel 1, hur kan vi då lita på honom i kapitel 2 (julevangeliet)?
I Matt. 1 kan vi läsa om Josef, "en god och rättfärdig man" som inte vill "dra vanära" över Maria, sin trolovade.
Josef ville skilja sig i hemlighet, han kunde ju bara dra en enda slutsats av allt!
Men han stannade hos sin Maria. Det står att han tänkte på detta. Han tog sin hustru till sig, står det så gripande. Gripande kanske okså därför att Maria var ensam med sin hemlighet, som folk trodde att var en skam. Maria var sannolikt högst 15 år, kanske ännu litet yngre.
Den som påstår att NT:s tydliga ord om jungfrufödelsen inte är viktiga, måste betänka hur mycket han eller hon river upp i en samstämmig berättelse.
OM Jesus hade haft samma förhistoria som alla andra människor, då hade han varit precis sådan som en av oss: född i synd, med arvsynd och arvsyndens uttryck i tankar, ord och gärningar. Detta stämmer heller inte med vad vittnena berättar. Vittnesbörd om en människa blir ju inte sämre av att säga det som gäller alla människor: ingen väntar en felfri vän!
Men Jesus "blev gjord till synd".
Nej, det går inte att betrakta GT:s och NT:s ord om Maria och Jesus som legender, marginella frågor, ovidkommande berättelser - likt berättelser om Napoleon eller Putin eller vem som helst av jordiska stormän, kring vilka det alltid uppstår fantastiska legender.
Och kanske viktigast av allt: oberoende av vad jag säger och tycker, och du med, står Ordet fast. Det gäller också om vi förnekar det. Eller tiger om det.
Henrik
Det var nog faktiskt inte avsikten, försökte också signalera det med positiva ord om kuopiobiskopen.
Men när Lukas i sin prolog skriver om hur han forskat, kollat berättelserna med dem som var med den första tiden, besökt platserna osv med en bestämd avsikt:
Många har sammanställt en skildring av de händelser som har fått sin uppfyllelse ibland oss, enligt vad de som redan från början var ögonvittnen och ordets tjänare, har meddelat oss. Sedan jag noga efterforskat allt från början, har jag beslutat att i rätt ordning skriva ner det för dig, ädle Teofilus, för att du skall veta hur tillförlitlig den undervisning är som du har fått.
Om Lukas inte skriver tillförlitligt i kapitel 1, hur kan vi då lita på honom i kapitel 2 (julevangeliet)?
I Matt. 1 kan vi läsa om Josef, "en god och rättfärdig man" som inte vill "dra vanära" över Maria, sin trolovade.
Josef ville skilja sig i hemlighet, han kunde ju bara dra en enda slutsats av allt!
Men han stannade hos sin Maria. Det står att han tänkte på detta. Han tog sin hustru till sig, står det så gripande. Gripande kanske okså därför att Maria var ensam med sin hemlighet, som folk trodde att var en skam. Maria var sannolikt högst 15 år, kanske ännu litet yngre.
Den som påstår att NT:s tydliga ord om jungfrufödelsen inte är viktiga, måste betänka hur mycket han eller hon river upp i en samstämmig berättelse.
OM Jesus hade haft samma förhistoria som alla andra människor, då hade han varit precis sådan som en av oss: född i synd, med arvsynd och arvsyndens uttryck i tankar, ord och gärningar. Detta stämmer heller inte med vad vittnena berättar. Vittnesbörd om en människa blir ju inte sämre av att säga det som gäller alla människor: ingen väntar en felfri vän!
Men Jesus "blev gjord till synd".
Nej, det går inte att betrakta GT:s och NT:s ord om Maria och Jesus som legender, marginella frågor, ovidkommande berättelser - likt berättelser om Napoleon eller Putin eller vem som helst av jordiska stormän, kring vilka det alltid uppstår fantastiska legender.
Och kanske viktigast av allt: oberoende av vad jag säger och tycker, och du med, står Ordet fast. Det gäller också om vi förnekar det. Eller tiger om det.
Henrik
upplagd av Henrik Perret
14:14
1 kommentarer:
Bra det du skriver, förutom att du som så många påstår saker om Marias ålder som känns irrelevanta och illa bestyrkta. Det kan väl hända att hon bara var 15, men om Gud till äventyrs utvalde nån ("det som var ringa och föraktat" ni vet) som alla karlar förutom Josef ratat kan hon gott ha varit typ 17 eller 19. Jo jag vet att giftasåldern för kvinnor var i våra ögon skamligt låg på den tiden. Men om Gud för alla tider vill gå med gott föredöme om lämplig ålder att göra en tjej gravid, tycker åtminstone jag att det vore märkligt om Maria vore 13 eller 14. Vilket dock en massa präster (jag har hört flera här i Sverige) med illa dold förtjusning basunerar ut för sina konfirmaner (hon var typ bara som ni när hon blev med barn) - och det får mej varje gång att må lite illa. OK, Maria kanske var under 15, men fattar ni inte hur illa det låter i vår tid? Tala lite tyst om det åtminstone! (Särskilt som vi faktiskt inte vet ett dugg om hur gammal just Maria var när hon blev med barn. Vi vet bara hur unga brudarna på den tiden ofta var - och att Maria fortfarande kunde kallas "ung kvinna").
Det är lite som när vissa "evangeliska" predikanter i tid och otid pratar om hur Jesus köpte sej en brud. Usch! Återlöste och friköpte, OK! Det är fint, lösköpandet från slavmarknaden och frivillig relation. Men "köpa sej en brud" har - med all rätt - en fruktansvärt dålig klang.
Av
Andreas Holmberg, Klockan
lördag, december 13, 2008 7:27:00 em
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida