Henriks kommentarer

12 januari 2009

Heja, Elina Koivisto! Och herr Malmivaara...

Satt och såg på TV1. Och den enda vars ord jag helt kunde underskriva (det jag såg, kom in i programmet litet senare) var Elina Koivisto.
Kvinnlig präst.
Ja. Utan tvekan så!
Hon talade andligt, kristet och klart.
Jag kan inte annat än heja på henne och hennes budskap!

De andra svängde hit och dit, de valde vad de ville tro av det som Guds Ord säger. Men Elina visste vad hon talade om.
Vad kan man annat än instämma!?

Nu (detta skriver jag medan jag ser programmet) dök en ny präst, herr Markus Malmivaara, upp. (Jag skriver “herr” för Markus är för tillfället avstängd, får inte utöva prästämbetet).

En kvinnlig präst, och en präst som är avstängd från prästämbetet...
Där var nog sanningens vittnen, och Jesu vänner ikväll!

Henrik




upplagd av Henrik Perret 22:45

9 kommentarer:

  • Ditt resonemang om "herr" tyder på en funktionell ämbetssyn. Var detta en lapsus?

    Av Anonymous Anonym, Klockan onsdag, januari 14, 2009 8:05:00 em  

  • Nej, det var litet "ironi". Betecknande att just Markus Malmivaara, som lär vara släkt i femte led med Nils Gustav Malmberg, blir dömd i konventikelplakatets anda.

    För mig är MM givtevis präst.

    Så svaret är, inte lapsus, utan (kanske misslyckat) försök att genom ett slags "ironi" uttrycka det vansinniga i beslutet.

    hälsn H

    Av Blogger Henrik Perret, Klockan onsdag, januari 14, 2009 8:51:00 em  

  • Under svensk medeltid och i början av nya tiden var "herr" en prästtitel. Det hette ju ursprungligen "kyrkoherre", vilket man fortfarande kan se i finskans lånord. I anslutning till det latinska "pastor" fick det sedan en teologiskt riktigare form.

    Av Anonymous Anonym, Klockan torsdag, januari 15, 2009 11:52:00 fm  

  • Intressant att höra, jag minns också ett tilltal av präststådent och "rikesens ständer" som finns i många kyrkor (jag tror jag läste den i tiden i Pörtom kyrka, söder om Vasa):

    Välborne, Ädle och Välbördige, Ärevördige, Vördige. Vällärde, Äreborne, Förståndige, Välaktade, Hedervärde och Redelige, Gode Herrar och Svenske Män...

    Här skymtar ju både ärkebiskop och biskopar, samt vördige prostar och andra...

    Såhär många epitet gällde åtminstone inte en och samma person :-)

    Kanske du minns vem och vad och var - vet att det finns protokoll från slutet av 1770-talet och då måste det väl ha gällt bl.a Gustav III?

    Henrik



    Han gick

    Av Blogger Henrik Perret, Klockan torsdag, januari 15, 2009 12:46:00 em  

  • Jag kan inte säga exakt varifrån detta är hämtat, men det har funnit en exakt terminologi där de olika begreppen haft en bestämd innebörd. Och då handlar det om den postion i samhället man innehar när man får en viss benämning och inte om man fötts till denna, även om det låter så. T ex kunde advokatsonen från Sydfrankrike Jean Baptist Bernadotte (Karl Johan) kallas "den högborne fursten" när han ställdes upp som kandidat till den svenska tronen - han var då prins av Pontecorvo.

    Av Anonymous Anonym, Klockan torsdag, januari 15, 2009 4:03:00 em  

  • Att "ärevördig" och "vällärd" syftar på prästeståndet råder det ingen tvekan om, men jag funderade på epitetet "äreboren". Jag fann följande i Svenk etymologisk ordbok: "Tidigast (liksom i ä. da.)
    antagl. om adelsmän; men har sannol. varit sällsynt. Under 1600-t.:s senare o. 1700-t.:s förra hälft ofta som hedersepitet till ämbetsmän, fil. magistrar o.
    förnämligare borgare; senare, in på
    1800-t., även till mindre hantverkare bland städernas borgare; dock alltid åtföljt av andra efter förhållandena avpassade attribut, t. ex. ’äreborne, lagfarne och höglärde’ 1670 till en juris
    professor, ’äreborne, välvise och
    högaktade’ till en borgmästare; Växiö 1785: ’Mästaren Borgaren och skomakaren Äreborne och konsterfarne G. F. S w.’
    1775 befordrades av Collegium medicum apotekarna från ’äreborne och konsterfarne’ till ’högachtade’." Detta stämmer ju utmärkt med uppräkningen, där stånden rimligen kommer i ordning.

    Av Anonymous Anonym, Klockan torsdag, januari 15, 2009 4:14:00 em  

  • Jag fann ordboken på projektet Runeberg (som namnet till trots inte är finlandssvenskt):
    http://runeberg.org/svetym/

    Av Anonymous Anonym, Klockan torsdag, januari 15, 2009 4:17:00 em  

  • Hej!

    Så mycket vet jag att de gäller grupperna i det gamla ståndssamhället: ärevördige är väl biskopar, vördige är prostar, högvördige som man ofta sett är ärkebiskopen tror jag.

    I England finns det ju motsvarigheter i ärkebiskopens The Most Reverend och biskoparnas "The Right Reverend".

    Men vi kan studera detta sen när vi hinner, eller det annars blir aktuellt :-)

    Henrik

    Av Blogger Henrik Perret, Klockan torsdag, januari 15, 2009 4:34:00 em  

  • Gode Herrar och Svenske Män handlar väl om bondeståndet, skulle jag tro.

    Därmed syftar en del av namnen på adeln (riddarhuset) och andra på ständerna.

    mvh

    HEnrik

    Av Blogger Henrik Perret, Klockan torsdag, januari 15, 2009 4:35:00 em  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]



<< Startsida